Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

19 > 31

När du lämnar stadens murar för att korsa landets gräns.
Besöka huvudstaden till vår närmaste kusin.
Stack för sjunde gången utan vemod eller ambivalens.
Har ett par saker jag måste uttrycka efter all denna tid.

En vagn körde på en taxi bakifrån.
När min rygg strök Café 88 och kväll blev till natt.
Nyfunnen kärlek med oändliga dörrar i en korridor.
Smällen dundrade i väggen där vi satt


Efter vaknat ensam i flera lokaler med främlingar
blev det tydligare vem jag kom att utvecklas till.
Den här staden har kärlek utan hämningar
att mottas för dem stackare som vill.


Vi hade skrikit och svurit i alla hål vi hittat.
Ett halv decennium senare roterades det nya ansikten in.
På Frogner i väntan på vågorna efter att ha rökt eller sniffat.
Gudarna slagit ihop mig med någon jag kunde kalla min.

Alla yrken mina händer utfört är lager på kärnan.
För en stad blir bara till liv av ens inre drömmar och lust.
I Sofienbergsparken var det kommunen jag tjäna,
Men svindlets utvinning vid sidan förblev pengarnas must.

Om det nu var golv, skogen eller ett hus var det alltid mitt hem.
Har mer att säga men jag vet inte hur jag ska känna mig väl.
Vill vara kvar och se dig utvecklas men vet att vi ses igen.
Jag ärrade kanske Youngstorget men Sogsnvann behöll min själ.




Bunden vers (Rim) av Francisco Javier
Läst 124 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2020-10-20 20:00



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Francisco Javier