Som komna från en annan värld
strömmar ord från hjärtats djup
orden har ett stadigt fäste
i ett käll som ej tar slut.

Morgondagens färd är okänd
hoppet smeker andlöst ömt
det inres värld ska en gång blomma
och allt ska bli så som vi drömt

Ängens blommor blir smaragder
som berikande berör
berg och dalars ljuva klädnad
vederkvickelse utgör

För det som frodas under solen
är livet friska andetag
förnöjsamhetens dagar skänker
tillförsikt och välbehag.