Hermann Kümmell

-en tysk läkare som i slutet av 1800-talet mötte oerhört stort motstånd från sina kolleger i läkarkåren när han lyfte fram att det nog vore ganska klokt att tvätta händerna innan man opererade.
Hans idé avfärdades fullständigt av ”dom som visste bättre”. Han blev kallad galen, utstött och tvingades att lämna sin yrkeskår o titel.
Ja det blev konsekvenserna av att han uttryckt att man nog kunde rädda liv om man såg till att vara ren.

Reflekterar över människans motstånd till att släppa ”förfluten tid” och rädsla för att tillåta ”ny tid”

Det tycks mig som om människan först behöver, ja kräver bevis och garantier för att ”det nya” fungerar...

Nu tänker jag-är det just detta som bromsat vår evolution i årtusenden?

Ser- i grunden våra trossatser-som skapar våra beteende. Oavsett om människan tror på Gud eller ej så har alla en tro-OM livet.

Undrar-är det möjligt för människan att skapa en hållbar förändring i sina beteenden utan att rannsaka den tro som dom grundar sig i.

-Väljer människan inte oftast att göra tvärtom?

-Väljer människan inte oftast att försöka ändra på saker o ting genom att fokusera på beteenden?

Ser-historian upprepa sig gång på gång...

Oavsett så både tänker o känner jag i tiden som är- tacksamhet inför att Herrmann valde-att dela med sig- trots ”före sin tid”.

Tack Herrmann!









AiA Maria den fria