Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Om mitt hus kunde tala


Dhalia

Vände upp och ner själen
för att se om rötterna är friska i topparna
Näringen jag gett dig spetsad
Värkar spirande innuti

Alla de barn jag varit med mörka ögonfransar dömmande självtankar
ruttnade mot frostens höga himlar

Hon som sprang mot mareldsnatten
Gick vilse i en mossbelupen snarskog

Där inne visslade de gamla fram den solbelysta stenhällsväggen
Där är det nu dag för mina döttrar
att luta sig mot

Mitt ansikte drar sig in mot knölen
Dit når aldrig kalla händer

Bara kraft som växer av sig själv
våren kommer varje gång
ni viskar mitt namn innuti er









Fri vers (Fri form) av Maja Ivan VIP
Läst 161 gånger och applåderad av 14 personer
Utvald text
Publicerad 2020-10-24 00:31



Bookmark and Share


  Solstrale/ Eva Åberg VIP
Djupt och pretentiöst, med metaforer som rikt pyntar bilspelets kuliss och skuggor som faller mot själens språk! Mycket bra!
2020-11-02

  BenGust VIP
Finna sin inre styrka och växtkraft trots
tryck utifrån.
2020-11-01

  Androiden VIP
fin dikt som lyser av kraft och ömtålighet samtidigt.
2020-10-31

  Märta Kajsa Nyholm VIP
Helt fantastisk!
2020-10-30

  ßluie
Jag förvarar mina knölar på vinden.
Väntar också på våren.
Fin och hemlighetsfull, lite svår men väldigt bra stämning du har skapat, hörru!
2020-10-30

  Stisse
Underbar dikt. Ditt språk är så vitalt och målande. Tycker så mycket om inledningen "rötterna friska i topparna".
Det är lysande. Bokmärkes.
2020-10-30

  Boel Lindell VIP
Det är helt överväldigande bra! Jag älskar ditt språk och din förmåga att lyfta fram själva känslan och visa den för läsaren.
2020-10-25
  > Nästa text
< Föregående

Maja Ivan
Maja Ivan VIP