i det främmande
vilar min flykt
som lik
flöt jag i land

annorlunda reste
sig staden
kvinnohänder
tvagar min kropp

marken är het, naturen är tom
tystnaden som lever bredvid

man målar mig
i fåglars färger
mina vingar
blindare än natten

det mörka och det vita
strålar samman
för mig till stränder
där jorden dallrar
där sagan är sann






...

dikt, foto;
copyright © Ari Eskelinen