Min barndom var fruktansvärd.
Jag fick aldrig någon kärlek.
Bannor och stryk, skilsmässa och död
var tidens melodi.
Men jag älskar livet.
Världen och den oskyldiga naturen är underbar.
Jag kan inte älska människor.
De är så hemska.
Skulle vilja knulla...bara för en liten stund.
Ingen orkar med mig.
Fast jag är så god.
Utan sex är allting meningslöst.
Min kärlek behöver dock inget sex.
Jag är poet.
Det räcker.