Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Väninnan har i och för sig velat kalla mina husdjur spindlarna för Bertil, Bertil 1, Bertil 2, Bertil 3, Bertil 4 och så Bertil 5, om det finns fler så kommer även de att få det namnet, bara med ett högre nummer.


Bertil har räknat på saken





Bertil kom på en dag där han satt i skolbänken och såg ut genom fönstret och fröken talade om 'saker och ting', bara att även om några av de andra eleverna hörde på, så var han i sin som alldeles egna värld. Han satt och dagdrömde och hittade på att han var tränare i Förlust FIKA. Ett fotbollslag som nog bara fanns i hans egen fantasi, men som egendomligt nog även fanns här och där litet fint och jämnt utspridda. Vad hade han då kommit på och var i serien och vilken serie i så fall befann sig laget? Jo, att laget nog var hans egens stads lag och han hade bara fått för sig att för enkelhetens skull bytt namn på det. Det låg nog trea, du vet, dels finns då allsvenskan och så efter den superettan och så kom då serien med hans eget lag och där låg även lag som hans eget spelade mot. Han visste kanske inte så mycket om fotboll eller ens andra lagsporter, för klubben hade även bordtennis och fri idrott på programmet. I alla fall så hade han den där idén om att de inte skulle behöva strida om någon annan placering än den de brukade ha. Det vill säga femte, sjätte eller sjunde plats i serien. Om de bara höll sig där, slapp de strida om uppflyttning eller nedflyttning, utan kunde mest 'hålla sig flytande'. Ibland skulle de vinna, förlora eller spela oavgjort och så skulle ingen i publiken kunna säga om laget att det var varken sämst eller bäst. Utan att de nog bara 'gjort bra ifrån sig'. Kanske var det ingen direkt ny idé, men det kunde få publiken att leva på hoppet samtidigt som några lag ju faktiskt aldrig tog sig någon annanstans än att hålla sig mellan de båda strecken upp eller ned. Den position som laget Förlust FIKA, kändes precis lagom att inneha. Kanske hade de i ledningen redan den idén, eftersom laget ända sedan 1947, då det bildades, hade tagit sig upp till den divisionen och sedan varken vandrat ned igen och inte heller tagit sig upp i nästa serie. De ville nog bara att de i laget skulle 'ha roligt' och samtidigt känna stressen av att behöva röra sig alltför mycket i någon möjlig riktning. Om de vann en match så förlorade de nästa eller spelade oavgjort, någon extra duktig spjutspets till lirare kunde ju sträcka sig eller få hälsenan tillfälligt ur spel. Så plötsligt en dag blev ledaren för klassen sjuk. Det kom en vikarie och det var osäkert om fröken skulle komma tillbaka alls. Så var det bara. Bertil tänkte just inte mycket på saken. Men så kom det sig att han fick en fråga han kunde svara på. Ungefär i klass med 'hur mycket är fyra upphöjt till fem'. Han hörde sitt namn ropas upp, det trängde sig genom dimman i hans huvud och bara tredje gången det sades med alltmer skärpa hörde han denna som anmaning. Det var inte bara så att han kunde svaret. Plötsligt verkade alla se på honom, de verkade se honom och efter att ha levererat var det som om han varit en av spelarna på planen, som bara i vanliga fall nog var utfyllnad, plötsligt hade spelat så som i en dröm och gjort mål.




Prosa av lodjuret/seglare VIP
Läst 160 gånger
Publicerad 2020-10-28 02:43



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP