Det där hur hösten hukar brunbleka ax i regnet,

Visst finns tusen minnen att skratta åt, bländande 

sommardagsol, chill i soffan och hur du extremvägrade fotboll men darrade av lyrisk upprymdhet över blotta tanken att få slicka ren en chipspåse.

Dina allra varmaste kramar då du tryckte hela ditt vackra huvud så tätt emot som du kunde.

Och när du fick bannor när du ätit upp julrevbenspjällen.

Hur du nosade upp precis allt, morgonpussarna.

Här hukar jag med regn från hjärtat.

Älskade jycke, du fattas mig.