Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


'Sir, ni glömde väl inte flytvästen?' Har just läst en bok där det v ar spännande att läsa hur en del gick i just den litet otäcka stilen, innan lugnet bredde ut sig över bokens sidor. Här lätt inspirerad av tre helt skilda historier.


En sådan otäck liten historia





(Vi tar väl den korta versionen?)

En amiral anlände till flygplatsen för att rekvirera skurkgängets eget flygplan, i syfte att lokalisera ett flygplansvrak från luften.
Han tog sig med bil fram till flygplanet, bordade det och hade en liten men myndig palaver med ägaren till planet ifråga.
Ägaren verkade motsträvig till en början, men så verkade han ge med sig när amiralen kom med vissa fula påtryckningar.
Det var ju inte värre än att en uniformerad tog en privatpersons bil i syfte att utgöra en lagens förlängda arm.
Så ägaren gav sig helt enkelt.
Planet lyfte efter vissa rutinmässiga åtgärder som att dra upp trappan, stänga dörren, prata med tornet och så vidare.
När de var uppe på tretusen meter ungefär, hade ägaren bjudit amiralen på några ofarliga kalla drinkar med bara litet, litet sprit i och en verklig skräckinjagande historia om hur en av hans bekanta tog en blodig hämnd på en rival genom att hugga honom med kniven i armar och ben innan han gjort slut på plågorna efter sex dygn i en ensligt belägen byggnad någonstans i obygden.
Amiralen hade lämpligt nog svimmat av att höra den intensiva och detaljerade berättelsen.
Precis som om den kunnat handla om honom själv, minsann.
Sedan hade ägaren av planet sett till att alla utom just amiralen var fastspända i sina säten.
För säkerhets skull hade amiralen fått ena armen vriden ur led, ifall han skulle vilja plötsligt simma en smula, gripas av äventyrets gröna gadd och lust.
Ägaren själv hade en förlängd säkerhetslina om kroppen, då han öppnade nödutgången och knuffade ut amiralen från planet med orden
'Sir, ni glömde väl inte flytvästen?'
Amiralen sågs sedan göra en lätt och mindre vig, utflykt genom luften, i en inte alltför vacker singel, för att sedan slå ned med ett oerhört nätt plask i havet nedanför, där djupet väl var ett par hundra meter.
Ej helt olikt ett dalande höstens löv från gren till mark, bara att det verkade vara en viss skillnad i fallhöjd.



(Som du kan se av bilden är den tagen från kajen med Gamla Stan, i ryggen och Djurgårdsfärjor i trafik bort till Gröna Lund ungefär, där näsan pekar).




Prosa (Kortnovell) av lodjuret/seglare VIP
Läst 212 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2020-11-05 04:40



Bookmark and Share


  lodjuret/seglare VIP
Om bilden. Den som vill måla en detalj som ett utsnitt av hav, kan märka att färgtuber som vitt, svart, mörkblått, ljusblått, grönt och rött tillsammans kan göra sig i bilden. Rött för att gult och blått i blandning kan skapa gröna nyanser, men även en smula rött kan skapa en nyans just möjligt önskad. Oavsett en vill måla i långsamt torkande olja eller mer snabbtorkande färg, i akryl, som ger ett något ‘hårdare’ intryck, kan sådan konst åstadkommas med någon övning.
2020-11-06

  Horace
verkligen inte tillbakalutad
och avspänd som annars
men framåtblickande
på ett otäckt sätt
jag hejade på
admiralen
en Bond
död

Vilken täthet
inte helt utan
humor, bra!
2020-11-05
  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP