Det var inte min bror som dog

Den värsta sorgen är inte min
Ändå gör det så jävla ont.
Min bästa vän, du har förlorat.
Din sorg har blivit min,
dina tårar har blivit mina tårar.

Prata om det.
Glöm honom inte. Din bror.
Han som genom sorgen och smärtan
i förlängningen känns även som min.
För kvar är du och jag,
min bästa vän.

Kvar i sorgen som jag så gärna vill bära åt dig,
lyfta den av dina axlar,
men.
det var inte min bror
som dog.

Det var din.

Hur kan jag hjälpa,
hur kan jag finnas till?
Att få dig att känna lättnad i sorgen är det enda jag vill.

Min bästa vän.
Skrik, gråt, var tyst, var elak och rå.
Allt är förlåtet för det är så jävla orättvist
hur det här får dig att må.

Klart du kommer förändras.
Kanske också vi.

Jag önskar jag kunde vrida tillbaks tiden,
hålla dig i handen och fortsätta prata om hur jävla bra det är,
just nu,
det här livet.

Lev nu dö sen,
som han den där Petter rappade den sommaren.
Dö.
Sen.

Inte vid 34!
Vaffan är det för jävla skit, tog dom fel, var dom fulla, tänkte dom ens?!
Dom där som tar och dom som ger.
Dom tog.

Dom måste ha tagit fel.
Tvivel.
Har det ens hänt?
Hur gör jag nu, vad svarar jag min bästa vän,
hur ska jag finnas till?

Det var inte min bror som dog.