Utsikt mot gatan
i nyputsat fönster
turen till bolaget
för att hålla skenet
kråkorna utanför
de hindrar mig inte
jag tar några glas
innan frugan kommer

Dricker mig berusad
där i min ensamhet
kroppen som en svamp
och jag blir redlös
ser folk i mitt fönster
hur glada de ser ut
det går inter att sluta
det är min stora last

Utsikt mot gatan
det enda jag förmår
studera de lyckliga
där från karmstolen
och flaskan bredvid
omgivningens ångest
för det som blivit
med alkoholens fasor

Jag tar mitt vinglas
dricker utan njutning
vill kväva svårmodet
men det hjälper inte
har lovat min älskade
att bara höra upp
hon ska ut med vänner
då skålar jag igen

Utsikt mot gatan
nu kommer barnen
jag ser dem på gården
ska gömma flaskan
vill inte att de får veta
så roligt att de här
vi pratar och har roligt
sen tar flaskan över

(Copyright © ULJO)