Redan medlem?
Logga in
Dopdet händer i år igen. det tynger mig en sorg då isen fryser älven. som ett liv som sakta dör ut. porlandet som stelnat i en rörelse. ett ljud som sinar. hann dit innan. satt på den snöbeklädda stenen. en stund armarna lyfta mot skyn. tog in gav ut. en liten rännil kvar av min älv. en tidigare tids minnen. dofterna var annorlunda då. ljuset ett annat. jag också. allt i förändring. reser mig från stenen efter okänd tid. ner mot rännan. kupar mina händer. fyller med iskalla vattnet. sköljer över huvudet. ett slags dop tänker jag. jag behöver det.
Fri vers
av
Bjarne Nordbö
Läst 138 gånger och applåderad av 3 personer Publicerad 2020-11-06 17:38
|
Nästa text
Föregående Bjarne Nordbö |