För mig är renen ett djur som ger skinn och mat på bordet, men även ett klokt djur som vet sin plats i hierakin. Ett sådant djur är jag. Självständigt men omtänksamt.

Strörenen går sin egna väg. Det är inte utstött, vilset eller så utan väljer sin egna väg. Väljer en väg där dess godsaker i bekymmerslöshet finns. Men den håller alltid koll på vart flocken är, hör dem, känner dem på sin vittring.

Ibland blir det ensamt och då flockas den med de andra. Söker deras närhet, kivas och trängs i horden under hornfällning och brunst. Käkar gott då deras "ägare" matat dem med pellets och allsköns godsaker, men höjer till sist sitt hornprydda huvud och ger en tanke medan flock följer flock "nu klarar jag mig själv ett tag igen, farväl flocken"

Ren

Järv

Katt

Guldfisk

Kanariefågel

Så finns jag bland er

Strörenen, den som väljer sin egna väg, det är jag 

Jag gör det inte utan omtanke, ni alla finns där i min verklighet. Läser er men tänker er oftast.

Förlåt