Vandrare, genom det tunna glaset
spelar du benflöjt för mardrömmarna
de följer sävligt dina spår,
samlar dem i sina flätade korgar

och djupt genom sjunkande epoker
är vi båda spegelbilder
av främmande spegelbilder

och runorna ristade i molnen
ett tecken för horn och ett för fjädrar
ett för ögats dunkel

jag väntar på dig här, förgäves
tålmodigt som igelkottens vintersömn