Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dilruba

 

Jag visste inte att jag väntade

på barnet i grottan vid Ganges

Med skälvande strängar fick dilruban

sjunga bäst den kunde

Vattnet rann som en väldig stråke

och den förtrollade musiken

var befruktad av tystnad

 

Det var en stillhet som dolde

sin förunderliga färg

som gömde sig kring allt

som fick virvla fram genom åren

 

Långt senare vet jag att hopp och tro

döljer sig någonstans på djupet

Jag sänker min bedjan ned

i mörkret och känner mig ana

ett svagt ljus långt nedan bortom

och ovanför

 




Fri vers av Färdskrivaren VIP
Läst 55 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2020-11-08 08:43



Bookmark and Share


  Ulf Carlsson VIP
En livsresa i vibrerande rader med österländsk känsla och mystik, fint avgränsade i tre kronologiskt ordnade strofer med tempusförändring från dåtid till presens.
Texten associerar jag till vissa antika mytiska berättelser (Jesaja 9:6, Ikaros m.fl)
Känner mig tvekan inför ordvalet "förtrollade", som förtar en del av den mystiska upplevelsen.

2020-11-08
  > Nästa text
< Föregående

Färdskrivaren
Färdskrivaren VIP