Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


I en stilla förundran..


är jag så ensam i det jag känner

är vi nu så fattiga
att de murkna potatisarna från åkern
blir vår tids festmåltid eller är daggen
från jordkällaren där maskarna njuter
av liv vår källa till överlevnad

är vi då så fattiga att tiden stått stilla
och vi bunkrar återigen våran föda

därute springer harar och leker
i solbrisen ler gumman som
går utmed vägen, en grusväg
där stenarna fastnar mellan
tårna och där sandaler inte
längre går att få tag på

är vi nu så fattiga att världen vänt
oss ryggen för ett himlavalv av
jordbrukande söner där vinet
flödar som vågorna i nattbrisen
på havet en båt i jordbrukarens
ägo är som en klenod i folkets
fattiga ögon

är det då så konstigt att vi
inte ser de brunna kroppar
vars fäder inte kom till skörden

"Där bara änglafötter trampat vår jord."

ser du i din hand
jag ber en vacker potatis
vi hittat fler men säg inget till mor
för då åker den direkt ner i sopporna

vi barn som gömmer oss i nattens
sken med den bärande frukt som
snart ska komma ut och bli
tunna skivor av potatis liv

ska bidra till världsfreden,
ett lyckorus av välbefinnande

är det då så konstigt
att barn av tiden inte längre förstår


ser intet men känner


är tidens barn änglar som går på jorden






Övriga genrer (Drama/Dialog) av Catherine Brandt VIP
Läst 53 gånger
Publicerad 2020-11-08 21:31



Bookmark and Share


  Dennis Brinkeback VIP
Bra skrivet?
2020-11-09
  > Nästa text
< Föregående

Catherine Brandt
Catherine Brandt VIP