När jag jämför apostlarnas fotbeklädnader
med mina egna uttjänta skodon
förnimmer jag att vi gått
i varandras spår
i varandras skor
under andra år
under andra villkor.

Kärlekens alltför tunna gummisulor nöts
på trons och tvivlets vägar
liksom hoppets torra läderremmar
till samma trasiga sandaler
till samma utslitna kängor
vid vägs ände
vid tids slut.

Evangelisternas trötta apostlahästar
och mina egna nötta flanörfötter
skoddes av Jämmerdalens Skomakare
för alla väder
för alla vägar
med olika design
med samma syfte.