Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Januari 18 2024.

Jag var på väg
Att bara kasta in
Ge upp och låta elden kväva mig
Ta det sista steget
Mot det branta stupet.
Allt är mitt eget fel
Och den skitparasiten i min hjärna
Som hindrar min persona
Att obehindrat röra mig
Som andra i fåraskocken.
Ohälsan som slöt in mig
I den absurda rädslan
Skräcken av att behöva möta
De dömande blickarna och
De falska orden bakom min rygg..
Som tvingade fram ockerräntor
Lån som lätt fixades genom telefonen
Utan att ens måsta tala med en fysisk person!
Halleluja..tacka tekniken.
Allt
För att inte bli utan taket över huvudet
Slippa "vilja och vatten"
I den förlorade kraften att inte våga söka
En inkomst..
Med risk att bli bortvald
Oönskad
Bortsållad från arbetslivet.
Tänk vad demonerna gör
Mot ett rationellt tänkande
Och ihåligheten av grundlös depression
Som styr det ensamma jaget.
Men i slutändan
Alltid och evigt
Jag vet
Situationen beror på mig
Aktion och verkan
Mitt beslut min åverkan.

Nu lever jag
I ett land som har ett skyddsnät
Gentemot själar som jag
Som emellanåt varken orkar
Eller kan
Tänka, agera som
Normen kräver.
Tack att jag också har förstånd
Att vara tacksam
Ödmjuk
Inför det starka nätet och reglerna
Jag uppbär i vårt konungarike.

Sanerad är jag
I januari 2024
Fortfarande med psykisk ohälsa
Men ej längre utan garanti för takstolarna.
2024 blir året
Då min varelse
Åter blir fri
Att våga drömma om nya tider
Vågar hoppas på
En ny riktning.

Tack Sverige.
Tack oss alla som byggt upp
Detta rike.




Fri vers av Nicke Pistol VIP
Läst 103 gånger
Publicerad 2020-11-12 13:34



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Nicke Pistol
Nicke Pistol VIP