Såsom två vänner har varandra kär
har jag dig kär, du liv av gåtor full!
I vilket fall allt brister eller bär
och även om du mig må slå omkull

Jag älskar dig med alla dina kval,
men om du någon gång mig tvingas krossa
så lämnas jag dessvärre utan val
och måste mig från dina armar lossa

Jag famnar om dig med min fulla kraft!
Nu, tänd min ande vilt med dina lågor
och låt mig finna svaret ingen haft
på gåtan hos ditt väsen genom plågor

Millenier åt att leva och att tänka!
Så giv mig allt du har åt mig att giva,
men har du ingen lycka kvar att skänka
skall gladeligen smärta livet bliva!