Jag tror att jag förstår en hel del om fenomenet våld, hämnd och bärsärkagång. Hur den psykiskt och fysiskt systematiskt misshandlade människan till slut exploderar och slår tillbaka. Ryggraden som brinner och hjärnan som kokar och nu är det jag eller dom, hämnd eller total förnedring och en massiv undergångs obeskrivliga helvete. Hämnden är sannerligen ljuvlig, och det spelar ingen som helst roll vad det kan bli för negativa följder. Skön ond bråd död i en orgasm av revansch och upprättelse, i ett samhälle som i mångt och mycket är totalt psykiskt rubbat urspårat, den destruktiva ondskan bakom masker av en välvillig vidriga skenhelighet. Världen är en orgie av ett underbart befriande våld, våld och glädjesprittande ultravåld. Jag skar av huvudet på henne och skickade det i ett paket till mannen som hon har varit otrogen med samtidigt som jag sjöng, skrattade och njöt i fulla drag. Det besinningslösa våldets fantastiska utväg ur det kylslagna och svart isolerade rummet inombords. Den enda vägen hem ut ur en omänsklig ångests terror, och en bisarr förödmjukelses outhärdliga och perverst snuskiga fängelse skapat av fienden. Alla ens problem är orsakade av den vidriga fienden som måste krossas till vilket pris som helst.
Blodet som strömmar i floder, ben som bryts, knäskålar som knäcks, fiendens underbara skrik, i en härlig känsla av makt och fullkomlig förträfflighet. Våldet är en ultimat drog som tar oss in i himmelrikets undersköna festligheter.
Allt detta tänkte Olle, 27 år, som sitter sen 8 år på rättspsykiatriska kliniken i Växjö värsta isolerade paviljongen, sen hade kört sina förbannade föräldrar genom en flismaskin efter en utstuderat grym uppväxt då han tvingades till sex med både med mamman och pappan i många år, och tvingades i heroin sen han var fem år gammal. Olle spottar all personal i ansiktet varje dag vilket renderar i all möjlig bestraffning men det är det värt. Två av skötarna är renodlade psykopater och Olle bara hånskrattar och spottar på dem efter det att han hade knäckt näsbenen på de jävlarna.
Våld är hans passionerade religion, våld till varje pris som helst, blodet som strömmar ur öppna vener, och fiendens klagan och helt underbara smärtvrål, härligt, den obeskrivliga lyckan i att få uppleva sitt offers skräck när livet släcks. Döden är så vacker att bevittna och godtyckligt härska över. Ångesten som avtar och den gränslösa euforin, men hur man efter några dygn förvandlas till en ingen och ett ingenting, och dör i abstinensens utplånande eld.