gråtegrå
kalträdsvisa
men säg
den fullblodsstorm
som inte
förmår bedarra
den mest hypnotiska
vind att
inte upphöra
med dunkandet

blötelövsmattan
tjurligger tungt
och orubbad
i kastbyarna
medan blossande
nyponpärlor
dansar förföriskt
i snåren

gröngrågrävlings tur
att förleda kastbrisen
in bland meterhögt
svajegräs för att
helt kapsejsa

i kvällningen ljuder
endast glädjegrymt
från ett grävlingsgryte

ängsnymfen sitter
orörligt osedd
och lystrar spänt
till vilddjurens
ystra sång
tills natten nalkas
och vinden
gäspar sömnigt
uttröttad