Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Kamrar, hjärta

Tiden unnar dig, trots allt
dina pennor av vasstrån
och hårstrån av guld
för kroppens inskrifter och budskap,
några obetalda lån
ur den ursprungliga sången

du är en lågmäld bön
där du reser dig ur benvit aska
stryker med handen
över förkolnade gardiner
fönstren ner mot slänten,
väggen som står öppen mot regnen




Fri vers av Grävling VIP
Läst 67 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2020-11-15 22:29



Bookmark and Share


  Elaine.S VIP
Känns som en stor dikt som mynnar ut i människans valmöjligheter...att resa sig igen liksom. Eftertänksam i första delen och bildrik i den andra.
2020-11-17

  Ulf Carlsson VIP
Två strofer där ordvalet associerar till olika tider likt "obetalda lån ur den ursprungliga sången", allt från faraonens sarkofag och förgyllda fodral till torparens förfallna backstuga, "hans Emmaus bland kullarna vid vägen". (Karlfeldt)
Även Stagnelius´ naturromantiska dödsdikt skymtar: "I maskar lös tanken och känslorna opp // i aska mitt brinnande hjärta!"
Livet som "en lågmäld bön", som tiden unnar oss, "trots allt".
En synnerligen innehållsrik och välljudande dikt i mina ögon och öron!
2020-11-16
  > Nästa text
< Föregående

Grävling
Grävling VIP