Så fint med att dela!
Det kan aldrig då fela!
Bara på vänskaperna spela!
Så blir vi lyckliga och hela!

men suckar och stön... jag ber en bön... hon som blåser med fön... rätt i filatelistens pärm... se hen kavla upp sin ärm... hon gömmer sig bakom skärm... låtsas oskyldig vara... men hens vänskara... vänta ni bara... blåsa med fön... suck och stön... omvänt nu hon be sin sista bön... men se solen så skön... lyser upp den trupp... finner alla frimärken där i ett tidsgupp... brevbäraren plockar dem upp... sagan slutar med sensmoral... blås aldrig med fön i den sal... där filatelisten hålla tal... om än för sin samling skral...

det är i det enskilda märke guldet finns... kom-ihåg detta och minns... inte dess like där finns... fem skilling banko det var visst... sitter under skon på brevbärarns list... hans chef säger det var kul så höjdes lönen, åh det var ju knappast trist... filatelistens klagan till styrelsen gick... nej nej nej på frimärket de sade slick... den klagande tog till orda i sin mic... tillbaka sitt fem skilling banko sedan fick... faktiskt av frimärksvänner som knappt varandra känner... så se där, en vän kan sig i okänd gömma... nu sitter de tillsammans på egen ö och drömma... för se de sålde sin dyrgrip... nu de flyger både med JAS och GRIP...

Postdiligensen gick med häst, de tiderna var nog bäst, fast hästskiten var pest...