Redan medlem?
Logga in
Rist ej träd.
den dagen vätte himmelsfallet jorden med snö, tog av sig vingar och svepte om träd såsom den knäande lät oket bygga på, ännu mer.
En lätt sky lossade tyngd och en svag röst fick mod i lunga. Om du älskat mig, sjung då om än förlupen.
Så kände jord steg åter på väg Någonstans flög en orre från topp till topp. En vinterboning kan lossa is som vågat slå, att bryta Sedan Vågat att tillbaka åter
Gå.
Fri vers
av
Yrre
Läst 138 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2020-11-20 09:38
|
Nästa text
Föregående Yrre
Senast publicerade
bli vitt utöver Rista ord/ur liv vaRat/porträtt sitT gro/porträtt böJd viDhäftad våR /porträtt Se alla |