Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ensam mot ondskan

Ensam
ligger jag i min stora säng.
Min rygg är blodig
och mitt långa hår är tovigt.
Det har hänt,
det som inte får hända,
det som inte borde hända.
Ingen kom till mitt försvar.
Jag var ensam mot ondskan.
Mina fötter är kalla
trots att de ligger under täcket.
Mina ögon svider
av allt det hemska jag sett.

Medvetandet är
mitt sjätte sinne.
Jag är medveten
om allt det onda,
allt det känslokalla,
allt det som inte borde finnas.
När djävulen stirrade mig
rakt i ögonen
fyllde han mig av sorg och rädsla.
Men också vrede.
En vrede över att
han kontrollerar mitt liv
med järnhand.
Rädslan påverkar mig
hur jag än gör.
Jag kan inte rå för den.
Får då krävs mod.
Modet tog ondskan inatt.




Fri vers av verkligen
Läst 317 gånger
Publicerad 2006-07-17 17:06



Bookmark and Share


    kamerakåt
jättebra :) den bokmärks ^^
2006-12-31

  Claudia_vampire
Mycket bra trots några små stavfel
2006-07-17
  > Nästa text
< Föregående

verkligen
verkligen