Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

HELA KROPPEN LJUGER

 

Invektiven haglar

dagtid är hon ingen

gråter floder av tårar

för alla orättvisa ord

 

i nattens mörker

smyger krävande händer

in under täckets värme

tar för sig utan att fråga

 

snälla ord viskas

tror inte de hörs

andetagen tysta

som vore sömnen där

 

hela kroppen ljuger

ligger stilla och död

under pockande fingrars

objudna upptäcksfärd




Fri vers av Elisabeth Nilsson VIP
Läst 76 gånger och applåderad av 16 personer
Publicerad 2020-11-26 17:53



Bookmark and Share


  S.A.I. Steve Lando VIP
mycket stark o gripande samt väl förtoldt
2020-11-27

  Birger Niliboy VIP
Huga ligen å huvva!
2020-11-27

  Feliaxel VIP
En text om det som inte borde ske
Berör starkt
2020-11-26

  Kajan VIP
Så sorgligt att bli bestulen på sin trygghet och behandlas som om man ej har ett värde; och detta långt innan man har en chans att förstå att man har några rättigheter alls. Sedan måste man överleva och bearbeta, ofta under lång, lång tid.
2020-11-26

  Magdalena Eriksson VIP
känner igen texten som ett av dina teman... smärtsamt som behöver skrivas om och om igen. sjunka undan något lite mer för varje våg. kanske.
DU skriver mycket samlat och helt utan krims krams.
2020-11-26

  Jenny Leine VIP
Den här viktiga och drabbande texten låter oss ana hur de djupa spår ett sådant övergrepp får på den unga kroppen, också är det djupaste svek någon kan genomgå, att förlora tillit och tilltro till sig själv och andra. Tack.
2020-11-26

  ULJO VIP
Kärlek ska inte ske under tvång
2020-11-26

  AiA Maria den fria VIP

Påminner mig om att andas...trots ”allt”...
Stark text ur en av många delad verklighet!

Tack!

<3<3<3
2020-11-26
  > Nästa text
< Föregående

Elisabeth Nilsson VIP