Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Porslinsrosor

Rosor om natten, slutna, tysta som skuggor. Dofterna lämnar dig inte, hänger kvar som flyktiga tankar. Du rör vid ditt innersta, mellan ljus och mörker, ytterligheter som blandas. Det mörka lockar, ber dig att stjäla sanningar, ber dig att lämna dig själv.

Du ropar i stormen, luften är i uppror, en revolution som skaver. Det oumbärliga bryts sönder likt porslin, faller i drömmen, lämnar dig ensam och kall. Du vandrar runt, runt, har inget mål, väntar på saknaden, försöker skapa en påhittad berättelse byggd på sanningen. Natten talar till dig, berättar hemligheter som är glömda när morgonen anländer.




Fri vers (Prosapoesi) av Henrik Sjöberg
Läst 145 gånger
Publicerad 2020-11-26 19:57



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Henrik Sjöberg
Henrik Sjöberg