Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Förgänglig väntan

Frostklädda träd och tända ljus

En krispig morgon i adventstid

 

Stilla andas gryningen

Sitt första andetag

Blåser rimfrosten ur trädens nakna kronor

 

Sjön ligger blank under morgondisen

Vet ej om den ska skvalpa eller frysa till

 

En stund mitt emellan vi möter

Där dagen och natten håller hov

En stund av förgänglig väntan




Fri vers av Maria Sundelin VIP
Läst 130 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2020-12-02 06:59



Bookmark and Share


  ULJO
Så fint skaldat
2020-12-02

  Marita Ohlquist VIP
Fint skrivet om den nya dagens morgon!
2020-12-02

  Solstrale VIP
Mycket klart skaldar du vad isen, kylan, frosten inte kan ta ifrån oss, din dikt bereder en vacker symbolik, metafor, liknelse...
2020-12-02
  > Nästa text
< Föregående

Maria Sundelin
Maria Sundelin VIP