Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

formalia

det står öppet,
dörren stängs aldrig
den väntar enbart på föreningen
av två

skulle du ha stannat om ekot av
fullständiga konflikter alltid studsar
mellan lakan och badrum

värken är värre än smärtan
men framtidshörnet är bredvid
och ljuder toner som knappt är hörbara

många hjärtan har redan dött,
fler ska samma väg vandra
men mitt kommer slå

tills du erkänner




Prosa av Max Poisé
Läst 262 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2020-12-01 17:21



Bookmark and Share


  ULJO
Att hålla öppet enda sättet att nå förståelse och respekt
2020-12-02

  Lottie Ålhed VIP
Att kunna bekräfta den andre läser jag in i dikten. Vilket kanske är svårt för en del.
Vi har ju så olika upplevelser av bakgrund och livserfarenheter.(Kanske är jag ute och cyklar men så ser min tolkning ut i alla fall).
2020-12-02

  Marita Ohlquist VIP
I mörkrets dova toner hörs ljusets spröda klang, förhoppningsvis uppmuntrar den till en lösning på problemen!
2020-12-02

  Öknens Ros VIP
Laddade ord, en konflikt som söker en lösning.
2020-12-02

    ej medlem längre
Vilken stark text som kommer helt till sin rätt i det koncentrerade formatet. Här finns ett talande bildspråk, längtan och livserfarenhet som lyser igenom dina ord. Här finns kanske också ett sökande efter att finna ett avslut, något vi inte alltid får. Gillas mycket.
2020-12-01

    Lena Staaf VIP
Laddad text. Konflikter som studsar, två som inte får varandra och något som ska erkännas.
2020-12-01
  > Nästa text
< Föregående

Max Poisé