Poeterna bär ditt namn
i en korg flätad av fjädrar

en bädd av dun och kåda
och koagulerad gråt
som sandkorn blir till pärlor
eller sår

och döden, en berusad uggla
vars klor fumligt griper efter skogsmöss

blodet i deras pälsar,
sött och starkt som glödgat vin