Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


När du var liten!

När du var liten min son, då var du en lintott.
Alltid på språng, en orolig själ sa din mormor.

När du var liten min son, skulle du gifta dig med mig.
Du älskade djur, det gör du fortfarande.

När du var liten min son, satt du på köksoffan hos mormor och dinglade med benen.
Smekte mormor på armen och sa, ingen är så mjuk som du mormor.

När du var liten min son, var du så kramig och sken som en sol.
Nu är du vuxen och vi alla runt dig älskar dig så mycket.




Bunden vers (Annat versmått) av Ezmeralda VIP
Läst 185 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2020-12-02 13:25



Bookmark and Share


  stormengudrun VIP
Ömsint dikt om din son <3
2020-12-02

  Solstrale VIP
Ödmjukt att påminnas och att påminna istället för att mana och dana... Underbart fint skrivet, har ju själv en son och sonson, vi pratar så, min kökssoffa, därför extra igenkänning :) tack!
2020-12-02

  Marita Ohlquist VIP
Ömsint och kärleksfullt porträtt!
2020-12-02
  > Nästa text
< Föregående

Ezmeralda
Ezmeralda VIP