Till den grad jag inte bara är
en samling reflexer
på kroppsliga impulser,
är jag tillspillogiven
i denna kropp,
som i sig bara är
ett exempel
på det som pågår,
alldeles oavsett,
i Universum:

Ett sprött dokument,
nervänt;
alla ansikten på väg ifrån;
till sin egentlighet ett odokumenterat
i vilsam glömska;
inte fäst vid något avseende,
bortom den blekaste aning,
i förbiseddhetens ljuvhet gången,
ansiktet tillrättalagt
i avlagdhetens bleke

Personorna fladdrande
som plastkassar
vid världens slut,
i rasslet av primtal