jag tänder mitt andra ljus för dig
dina mänskliga rättigheter
att få vara dig själv
det första ljuset flämtade
alla tusen pustar blåste
lyckades aldrig lågan släcka
ljuset brinner stilla och klart
fastän bakom sotigt glas
Liksom hoppets stjärna
brinner kärlek hopp och tro stadigt
undrar om flera som jag
lycklig nog fått möta
sin levande själ så lik
som alltid följer mig hem
tar av sig skorna vid dörren
öppnar kylskåpsdörren
jag kan färga mitt hår med strimmor
för att smälta in bland flocken
sitter ändå under korkeken
inomhus faller regnet
men tankarna på dig då lyser solen
det enda jag hoppas på
för varje dag du bättre mår
som går mot vår