den svarta klänningen och de lövtunna skorna
spindelväven runt halsen klädsamt svart
kantad med crepe de chin
då takten formulerar orden
runt vristen virvlar kjolen
håret en gloria, små flätor som knypplade svansar
allt nogsamt nålat upp, trenne svarta pärlor
avslutar koaffyren
läppstiftet blodrött och rouge på kinden
eljest ansiktet en månes bleka frukt
klockorna slår och jag har vaknat
för göra mig klar till kvällen
fötterna dansar och jag
då jag ser ut genom nattens fönster
ser jag jorden vänder sina hav och skogar
fastän allt står blick stilla
ser träden utanför stå darrande i klungor
jag hör dina klockor slår
och jag har lovat att vänta
lovat att stanna
lovat att förlora livet och glädjen
med munnen full av blod