Lägg ner
masken som du sparat
har hål, är stel
sanningar som ler
slår också fel, missar mål
så lögnerna blir fler
du byter spår, blir svår
stram och kall, och hård
en annan illusion - du blir
som ny, med stilrent agg
en vandrande satir
kall som blå safir
men samma slagg
i själen, förtär den
fina karriären
tar också slut, så slut
dig, stäng
och ta isär den
sorgliga chimären
smält den
koka, bränn, häll upp den
i nya formar,
och gjut ut den
ett nytt du sen