fångar en handfull
som stänker över oskyddad hjässa
ord kan falla som tårar
vässade pilar
frätande bitterhet
De slår upp blödande sår
medan ljungande blixtar
faller över den bruna åkern
där forntiden vändes upp i dagen
och stålklädda män
följer med spadtaget
Vad vore vi utan våra vingar
som hjälper oss flyga över ordhavet
friade
alla som tycks sig hela världen
meningslösa