Istapp gror.
Inuti valnötsskal.
Av krossade drömmar.
Men vad gör det när jag hör
en trio hyacinter slå ut sin vackra doft.
Närhet. Jag vill ha närhet.
Den äkta.
Din.
Melodiöst hon nynnar en melodi.
Dikten med pennans bläck skriver
smekande nästan böljande rörelser.
Mitt lilla jag.
Svart natt.
Lila fjäder.
Rosa videung.
Känner hur lugnet stilla sänker sig.
Då jag blir den konstnärssjäl,
jag hela tiden var.
Jag tittar på timglaset.
Med vitfrostat glas.
Det som rinner.
Är tiden.
Som kunde varit.
Du och jag.