Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag stod i porten och väntade på dig

där det var mörkt för lamporna var släckta
Jo, jag väntade på att du skulle komma hem, eftersom
du brukar ju alltid dyka upp vid den här tiden
runt klockan fem
Så här står jag nu i porten din alldeles bredvid hissen
och väntar på dig
Men du lyser med din frånvaro
För de enda som jag träffar och möter på är ju dina
grannar som säger Hej till mig, och ler lite muntert
Ja, men de är väl inte så speciellt glada över att jag står
där i porten och hänger
Det kanske irriterar dom
Förbannar dem
Men vad vet jag?

Jag inser i alla fall ganska så snabbt att det inte är någon
mening att jag väntar och står kvar där
Så jag börjar så sakta gå när jag drar
Men det är ju då som jag stöter på dig, och vi två bara ler
åt varann och säger Hej!
Skakar hand som de gör i varje land
Ger även varann en varm liten kram, som är så söt
och grann
Jo, och jag kan känna hur jag bara skakar i hela kroppen
för jag har ju törstat efter Susans kärkek
hela dagen
Den som nu känns helt sann
Vilket är toppen...

Jag stod i porten och väntade på dig!

Ken Cassel
10/12-2020




Fri vers av Ken Cassel
Läst 180 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2020-12-10 18:09



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ken Cassel