Crispirtekniken, utvecklad av årets nobelpristagare i kemi Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna
innebär något av en revolution, inte bara inom biokemin,
utan också för angränsande områden som medicin,
biologi etc. Den kommer inte bara att leda till fördjupad
kunskap inom grundforskningen, utan inger hopp om
att kunna bota och förebygga en lång rad sjukdomar.

Att snabbt och enkelt kunna redigera genetiska
sekvenser, pröva olika alternativ, och se om och i så fall hur en organism påverkas, visar på språkets, i dess vidare bemärkelse, fundamentala roll i tillvaron.

Tecken är väl till sin natur betydelsebärande och det är
kanske inte fel att säga att de (vågor, mönster, former
siffror, bokstäver etc), genomsyrar inte bara biosfären
utan också det fysiska universums grundvalar.