Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En ridå av järnklädda rosor

Vi är träd i en hemsökt skog
hur hårt våra rötter än kramar varandra
så kan jag aldrig se utsikten från din krona
eller känna hjärtat som ristats in i din bark
det här är det närmaste vi kan komma
en anteckning
som rest genom tiden
redan när den nått fram
kan den ha förvandlats till lögn
mannen som inte kopplat sin hund
grannen som bara hälsar ibland
paret som kysser varandra lite för intensivt
kvinnan som tackar nej till din allmosa
runt deras universum löper en ridå av järnklädda rosor




Fri vers av Anton K.
Läst 35 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2020-12-11 23:02



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Anton K.
Anton K.