Nuets vindögda karusell.
Nutidens tivoli och bottenlös champagne.
Berusande dåtid du höjer ditt glas.
En dag som lika gärna kunde varit igår.
Även jag höjer mitt glas.
En skål för det jag ännu inte vet.
Men en blick från dig säger mig allt.
Det mitt hjärta känner.
Jag antar.
Att den skelande stjärnhimlen.
Ger mig svar på allt.
Det jag inte vågar fråga.
Fastän nakna tårar rinner.
Utanför mitt skal.
De lila skuggor.
Som egentligen inte syns.
Men du ser dem.
Och jag andas ut.
Ditt regn.