preteritum
fientliga handrörelser över naken hud
som minner om förträngda förluster
om skulder som aldrig betalades
om känslor som aldrig infriades
vem bryr sig om ett brustet hjärtans klagan
över felaktiga vägval och förlupna stunder
som faktiskt kunde gjort skillnad
de sista minutrarna vill få sin uppmärksamhet
visa att all kärlek bara var tillägnad, aldrig egensinnig
men sanningen fyller glaset halvfullt
tills rättfärdigandet formar något behagligare
alla skulle som vittrar sönder i mitt sinne
alla borde som tar död på det vackra
som ändå skapades av två nakna händer
och bryter det ljus som förringar
har kvar ditt handavtryck
känner fortfarande vår längtan
och ser bortom censur vart vi hade varit
om inte mitt sökande destruerade
flyger, färdas bortom
lämnar de hundar som ständigt skäller
vänder visan åt rätt håll
och andas för sista gången