Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

preteritum

fientliga handrörelser över naken hud
som minner om förträngda förluster
om skulder som aldrig betalades
om känslor som aldrig infriades

vem bryr sig om ett brustet hjärtans klagan
över felaktiga vägval och förlupna stunder
som faktiskt kunde gjort skillnad

de sista minutrarna vill få sin uppmärksamhet
visa att all kärlek bara var tillägnad, aldrig egensinnig
men sanningen fyller glaset halvfullt
tills rättfärdigandet formar något behagligare

alla skulle som vittrar sönder i mitt sinne
alla borde som tar död på det vackra
som ändå skapades av två nakna händer
och bryter det ljus som förringar

har kvar ditt handavtryck
känner fortfarande vår längtan
och ser bortom censur vart vi hade varit
om inte mitt sökande destruerade

flyger, färdas bortom
lämnar de hundar som ständigt skäller
vänder visan åt rätt håll
och andas för sista gången




Prosa av Max Poisé
Läst 242 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2020-12-15 18:46



Bookmark and Share


  helenita VIP
” har kvar ditt handavtryck
känner fortfarande vår längtan”
Tycker om!
2020-12-20

  helenita VIP
”Känner fortfarande vår längtan”
Gillar!
2020-12-20

  Anya VIP
Starkt i dåtid. Du har ordets gåva.
2020-12-17

  Lottie Ålhed VIP
Vad som hände vad man gjorde . Ord med tanke och tyngd.
2020-12-17

  DominiQueen
Smärtsamt vacker gestaltning om
hopplöshet och att ge upp, att
leva återhållet, förneka sig
av någon sorglig anledning...

Gripande, känns farligt destruktivt.

Maestro, min vän
vad Du kan... Orsa.
Ljus och Kärlek

Tack
2020-12-16

    Lena Staaf VIP
Ett sorgesamt avslut och avsked med tankar på hur det kunde ha varit.
2020-12-16

  Marita Ohlquist VIP
Bra och tankeväckande om det som var och det som är!
2020-12-16

  ULJO
Ett preteritum ur det livs som levs nu
2020-12-16

  Öknens Ros VIP
Rannsakan, förluster, besvikelser och ett avslut.
2020-12-16
  > Nästa text
< Föregående

Max Poisé