I en ensam värld
Tyst och spöklik
Där forna misstag
Färgar lakanen röda.
Andar ur det förflutna
Spöken som river upp sår
Och ärren som är läkta
Klöses upp igen.
I tiden ligger framsteg
Där det gamla borde städats väck
Ingenting är givet
Bara saker som redan skett.
Blod och kött, snor och spya
Salta tårar och ångest
Som tömmer och dränerar
All sans och vett.
Litium och sertralin
Alkohol och treo-spets
Tung musik och skrik
Ett inre kaos.
Tystnad, tagning
Visa lite svett
Hänge dig åt rollen
Den dom dig gett.
Svek och vita lögner
Tig ihjäl den som förlorat
Att veta gör ont
Att inte dödar.