Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Foto: AndLou


Ensamhet in absurdum

 

Snöflingorna faller nu på mitt ansikte

och de rensar på något sätt mitt sinne

de smälter så snart de landar på min hud

mitt ansikte blir kallt och vått …utan tårarna  

mina ögonfransar blinkar för flingorna

när de börjar att falla allt snabbare

 

det är så tyst och stilla omkring mig

snön faller helt ljudlöst men allt tätare

hela omgivningen färgas vit-rosa i månskenet

mannen där på bänken i parken

täcks allt mer av ett iskallt täcke

ensamheten har aldrig …varit tydligare

 

Copyright © AndLou 




Fri vers (Fri form) av AndLou VIP
Läst 224 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2020-12-18 09:11



Bookmark and Share


  Ezmeralda VIP
Så stark text.
Ensamhet är det svåraste för många människor.

2020-12-20

  Kungskobran VIP
Starkt
2020-12-19

  Solstrale VIP
Underbara rader!
2020-12-18

    RobinG
Otroligt bra!
2020-12-18

  Öknens Ros VIP
Ensamhet är vår största folksjukdom.
2020-12-18

  Sparvögat VIP
Ensamhetens slöja ligger tät i dina bitterljuva ord...
2020-12-18
  > Nästa text
< Föregående

AndLou
AndLou VIP