så fort de kommer över tröskeln

tiden stilla ej står

när det gamla i dörren vänder

säger vi så fort tiden går

dagen ömsar hud, en i sänder

mörker blir till ljus i decemberland

snart brinner åter solens brud

och vi fångar dagen i vår öppna hand

som ett dammkorn i strimman

av förunderliga världar

lyfter vi som fjun i gryningstimman