Och dagarn går som dagar gör, mörknar när höst tar vid.
Gammelklockan slår sitt slag och med ens är det
Juletid.
Strid är tiden, vill och vrång för människan att
begrunda.
svåra val för mänsklig hand, den sköra nu se
stunda.

Glöm då ikke vår tids teknik, att lätta det som tynger svårt.
Till den som nu, helt unik landar så
väldigt hårt.

Skicka ett brev, lägg klapp i låda, ring, ty tiden är
knapp
I morgon stundar redan den ensammastes
julenatt.
Måhända du skapar hopp, tro och en brygga att lägga till vid.
Där vänskap kan knyta tryggt sin tamp långt efter
Juletid