Tobisgrisslor föll ned
Från skyn ville ha sill

Hade koll på sina liv

Ett fartyg färdades i styv
kuling mot sitt beräknade
mål bland svallande vågor

Där
Gotska Sandön framhärdade
sig akteröver mot hav o vind
som så många 1000 år förut.

Skepparen mindes när han
erbjudit sin Argentinske vän

Att bekosta en veckas ensam
vistelse därute för att vila upp
sig från storstadens hetsighet

Hur kan man tänka så elakt.Ska jag
sitta där ensam och längta efter
andra som har roligt tillsammans?

Vad har jag gjort för att förtjäna
Det alltså? Utropade vännen då

Olika sätt att framhärda sig på
Här i livet

Tänkte Skepparen kliade sig
i skägget medans ögonen

Drogs ut mot två starka ljus pelare
Som apostoliskt strålade ned mot

Havet och samtidigt kände sig del
-aktig i varje cell med livet

Något att vara tacksam över utan
att behöva fly någon annanstans
till medmänskligt sällskap.

Där naturen kan stiga in i en
som en passionerad kärlek

Trots avsaknaden av kommande
slutmål i sikte. Endast i total
närvarokänsla med tillvaron

En välsignelse att få upp
-leva och stilla njuta av

Om man så kan känna sig
delaktigt betagen av det.

Utlämnad till en tillfällig
Värld av inre samförstånd

Medans några människor
På andra sidan jordklotet
Torkade ut av svält.

Där någon i yrsel med
sina sista krafter

spelade ut musik
i flöjtande toner

Likt ett magiskt
Regn av tröst.