Ser du blå när jag ser dig? Jag vet en bro till ortens förtret över den stora singulariteten, det stora tomma. Känner du stjärnan inom alltet, och längtar du nu som jag längtar? Jag babblar ut kärlek ur bröstet där livet hela tiden dör ut. Jag är väl bara för gammal. Varför ger Gud ingen ro? Du fick mig att rota efter blått i alla fall. Svara mig tomhet och eko. Var inte så långt borta nu, min ungdoms kärlek. Vår glömda verklighet. Var är kungen nu?