Det är något
trösterikt
och oändligt

i ljudet av
en väggklockas
taktfasta tickande

i ett torpkök
med knastrande
vedspis

i kaffekvarnens
malande av bönor

i skymningens
snöfamnade granar

i vevgrammofonens
knastrande dragspelston

i lieskärets
rytmiska rörelse

i höhässjornas
tigande återkomst

det är något
trösterikt
och oändligt

i åldrat väggurs
heltimmeslag