Himmelkant möter jordkant.
Nyanser av gråbrunt ligger
som gegga över åkern.

Fabriken fördelar klarvita
lätta molnstoder över ett
samhälle.

Solen kom och gick.
Så plötsligt glittrar
en spegel hjärtligt.

Mitt i geggan vilar den
så idylliskt bildskön.
Mitt i den karga åkern
med sina kladdiga
fåror så breder ett hjärta ut sig.

Pennan vill skriva, penseln vill
måla och människan själv blir
alldeles till sig. Som vanligt.